Earth
Broadband Technology

Society is becoming increasingly dependent on the Internet. Meanwhile more than half of the world’s population live in cities; in 2050 the figure will be 70 percent. Can you imagine what demands this makes on us to come up with new, powerful, secure and widely available IT infrastructures? At RISE Acreo we can, that’s why we have the solutions.

In the next generation of broadband networks public services such as e-health, e-service, e-commerce, e-education, smart grid and telecommuting are increasing in importance. These services make unprecedented demands on security and availability. The security is central, while the solutions must work in an open multi-service and multi-operator environment. In other words - we have to be smart, build smart cities and smart homes. Acreo makes this possible.

Within the field of Broadband Technology Acreo addresses network design and optical transmission, we measure how networks are used and how network performance influences quality of experience of services such as video and IPTV. We perform technical research and development; we drive standardization and policy issues as well as analyze business models.

Among many things we have leading knowledge within the new Internet Protocol, IPv6. As the Internet use increases for every day, the current Internet Protocol in use, IPv4, won’t be sufficient for our future needs. By switching to the new protocol we make Internet services reachable even in the future and enable the Internet to develop further with more services and multiusers.

Want to turn tomorrow's challenges to future solutions? Welcome to Acreo, we have the expertise and the lab facilities. Visit our testbed or give us a call.

With increased bandwidth, and a number of Internet based services, there are vast changes yet to come. Get a glimpse of the future - follow the broadband technology research at Acreo!

People

Börje Andrén
Senior Scientist
+46 (0)70 776 77 30
borje.andren [at] ri.se

Christoffer Andresen
Research architect
+46 (0)73 084 77 39
christoffer.andresen [at] ri.se

Anders Berntson
Department Manager
+46 (0)70 208 47 61
Anders.Berntson [at] ri.se

Kjell Brunnström
Senior Scientist, Technical Area Manager Visual Media Quality
+46 (0)70 841 91 05
kjell.brunnstrom [at] ri.se

Håkan Cavenius
Senior Advisor
+46 (0)73 065 18 93
Hakan.Cavenius [at] ri.se

Anders Djupsjöbacka


anders.djupsjobacka [at] ri.se

Roland Elverljung
Research Scientist
+46 (0)70 772 77 19
roland.elverljung [at] ri.se

Marco Forzati
Senior Scientist and Project Manager
+46 (0)70 752 77 53
marco.forzati [at] ri.se

Anders Gavler
Group manager - Applied Networking
+46 70 652 49 38
anders.gavler [at] ri.se

Abdul Ghafoor
Research Scientist
+46 (0)72 537 87 53
Abdul.Ghafoor [at] ri.se

Gunnar Jacobsen
Deputy Department Manager
+46 (0)70 278 83 97
gunnar.jacobsen [at] ri.se

Stéphane Junique
Senior Scientist
+46 (0)70 772 77 48
stephane.junique [at] ri.se

Aditya Kakkar
EU Marie Curie Doctoral Researcher
+46 8 790 42 62
aditya.kakkar [at] ri.se

Victor Kardeby
Research Scientist
+46 (0)72 539 97 74
Victor.Kardeby [at] ri.se

Christina Lagerstedt
Research engineer
+46 (0)70 792 77 28
christina.lagerstedt [at] ri.se

Claus Popp Larsen
Head of Urban Life
+46 (0)70 688 19 42
clauspopp.larsen [at] ri.se

Jie Li
Senior Scientist
+46 (0)70 792 77 46
jie.li [at] ri.se

Jonas Lindqvist
Project Manager
+46 (0)70 212 90 99
jonas.lindqvist [at] ri.se

Crister Mattsson
Senior advisor
+46 (0)70 092 77 92
crister.mattsson [at] ri.se

Örjan Mattsson
Senior Advisor

orjan.mattsson [at] ri.se

Jonas Mårtensson
Senior Project Manager
+46 70 336 35 52
jonas.martensson [at] ri.se

Oskars Ozolins
Research Scientist
+46 72 557 02 09
oskars.ozolins [at] ri.se

Xiaodan Pang
Post Doc Researcher
+46 70 539 71 61
xiaodan.pang [at] ri.se

Bertrand Pechenot
Research Scientist
072 545 24 12
Bertrand.Pechenot [at] ri.se

Mikhail Popov
Senior Scientist, PhD
+46 70 778 7769
mikhail.popov [at] ri.se

Jaime Rodrigo Navarro
EU Marie Curie Doctoral Researcher
+46762827740
jaime.rodrigo-navarro [at] ri.se

Pontus Sköldström
Research Scientist
+46 (0)70 795 77 31
pontus.skoldstrom [at] ri.se

Aleksejs Udalcovs
Postdoctoral Researcher
+46 (0) 70 217 52 19
Aleksejs.Udalcovs [at] ri.se

Evgeny Vanin
Senior Scientist
+46 (0)70 772 77 45
evgeny.vanin [at] ri.se

Publications
Projects

Completed projects

News

Pages

Press release

Pages

In media

Pages

OUR OFFER: Broadband Technology

Optoelectronic solutions for remote sensing and optical wireless communications

Read our offer (pdf)

Interested? Contact:

Evgeny Vanin or Anders Berntson

IPv6 at Acreo

Read more!

Open software

SWSW "Software Switch"

SWSW ("Software Switch") is a highly configurable Ethernet switch running in user space.

LibPCEP

LibPCEP is a C library which implements the Path Computation Element communication Protocol (PCEP).

IPTV-interface

IPTVInterface is a program which uses codecs install ed on your Windows (2000 or later) system to receive, decode, capture and save a sequence of an IPT V channel into an uncompressed AVI file.

 

AcrVQWin

The program AcrVQWin (version 1.0) (Jonsson and Brunnström, 2007) is a program to run subjective experiments for video quality in Windows environment, using the Absolute Category Rating (ACR) method (ITU-T, 1999).

 

Mobiltäckning inomhus - Frågor och svar

Vad är målet med projektet?

Att uppnå mobiltäckning inomhus som boende, fastighetsägare, mobiloperatörer med flera är nöjda med – både ur ett upplevelseperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv.

Hur stort är problemet i Sverige?

Det är svårt att ge en exakt siffra, men uppskattningsvis är tiotusentals hushåll drabbade år 2016 och denna siffra växer snabbt.

Hur uppnår man målet i projektet?

Vi installerar och testar kompletterande tekniska lösningar i upp till 6 utvalda hus (piloter) som lider av dålig mobiltäckning inomhus och testar hur det fungerar under ca 12 månader. Erfarenheter - tekniska, ekonomiska och organisatoriska - ska samlas, analyseras och kommuniceras.

Vilka lösningar använder projektet?

För piloter föreslår projektet att använda särskilda inomhusantenner för respektive mobilnät som garanterar bra täckning i lägenheter och offentliga lokaler. Signaler från och till rikstäckande mobiloperatörer dirigeras från utomhusantenner på taket (så kallade repeaters), alternativt via ett lokalt mobilnätverk på det licensfria bandet 1800 MHz. Projektet provar även lösningar med så kallade carrier-grade WiFi (se nedan) och WiFi Calling.

Varför just dessa lösningar?

Mobilantenner inomhus (antingen med repeaters och/eller lokala mobilnät) gör att tekniken fungerar med alla mobiltelefoner och operatörer förutsett att en överenskommelse är nådd med respektive operatör. Denna lösning har en relativt låg initial investeringskostnad som uppskattas till några tusen kronor per lägenhet. Lösningen med repeaters har också låga driftkostnader.

Lösningen med lokalt mobilnät gör att upplevelsen liknar den som man har när man reser utomlands, alltså lika bra oavsett vilken mobiloperatör man har abonnemang hos. Skillnaden är att det inte finns några dyra så kallade roaming-avgifter. I denna modell kan fastighetsägare eller förvaltare även använda det lokala mobilnätet för fastighetstjänster exempelvis genom att koppla sensorer via 2G, 3G eller 4G-teknologi.   

Måste man installera antenner inomhus?

Ja, om man vill ha en bra trådlös täckning inomhus.   

Nya energieffektiva hus försvagar mobilsignaler utifrån avsevärt och kan göra så att mobiltäckningen inomhus blir ojämn eller helt försvinner. Antenner inomhus möjliggör för en mer kontrollerad och pålitlig trådlös täckning inne i byggnaden.

Vad är WiFi Calling?

Teknologin som kallas WiFi Calling gör det möjligt att utan någon app använda samma mobiltelefon och sitt vanliga mobilnummer för att ringa och ta emot samtal via det lokala WiFi-nätet, uppkopplad till Internet. Denna teknologi kräver dock en nyare mobiltelefon och vanligtvis en av de dyrare abonnemang hos de mobiloperatörer som erbjuder WiFi calling. Notera att ett sådant abonnemang krävs för varje mobiltelefon i hushållet. I augusti 2016 är det endast operatören Tre som erbjuder denna tjänst.

Vad är carrier-grade WiFi?

Nackdelarna med WiFi Calling, förutom att den inte fungerar med alla telefoner, är att det kan uppstå problem att samtalet bryts t ex när man går ifrån sitt WiFi-nätverk inne i lägenheten till trappuppgången.

Detta problem kan lösas om WiFi-nätet är heltäckande för hela huset och tillåter en ”sömlös” övergång mellan olika accesspunkter. De kan uppnås genom att installera en WiFi lösning på ett ”centraliserat” sätt som leverarar WiFi-täckning både inne i lägenheterna samt i gemensamma utrymmen (trappuppgångar, garage och så vidare).  Man kopplar upp sig på detta WiFi-nätverk automatiskt t ex med hjälp av s k SIM-kort autentisering.

En sådan ”centraliserad” WiFi-lösning använder sig av det som kallas ”carrier-grade WiFi” som är extra pålitlig och robust med mycket hög tillgänglighet för användarna och som kombinerar professionell hårdvara, planering, installation och drift. Denna lösning kan implementeras som en ”förlängning/utökning” av befintligt bredbandsnät (ofta fiber) via en kommunikationsoperatör (KO) och där de övriga tjänsterna från KO är bibehållna. Detta gör att WiFi Calling fungerar klanderfritt i hela huset samt möjliggör även mycket krävande tjänster som höggupplöst video via ett trådlöst nät.

Vad tycker och gör Post- och telestyrelsen (PTS)?

PTS har uttryckt sig om problemet PTS i en rapport från Maj 2015[1] om mobiltäckning inomhus. PTS har bland annat avskaffade licensen för ett band (1800 MHz) för mobilkommunikations inomhus med avsikt att öppna möjligheter för befintliga och nya aktörer: 

”PTS har i syfte att stödja inomhustäckning beslutat att delar av 1800 MHz bandet ska vara tillståndsfritt för kommunikation inomhus. Det gällde från början endast GSM men har nu utvidgats till att gälla även teknikerna UMTS, WiMAx samt LTE. 

Detta ger möjlighet både för befintliga operatörer och för andra aktörer, t.ex.exempelvis en mikrooperatör, att utan särskilt tillstånd erbjuda system avsedda för inomhustäckning”..."Nätet kan vara baserat på t.ex. DAS och tillståndsfria frekvensband. Mikrooperatören kan ha roamingavtal med en eller flera mobiloperatörer så att konsumenter kan använda mikrooperatörens nät”.

Ekonomi och affärsmodell

Kan man fixa bristande täckning kostnadsfritt?

Helt kostnadsfritt blir det tyvärr inte. Det krävs en insats på ett eller annat sätt för att kunna förbättra bristande mobiltäckningen inomhus. Den stora frågan är hur man fördelar kostnaderna. En ytterligare fråga är hur man bygger in denna kostnad i befintliga affärmodeller. En annan fråga är hur man fördelar kostnader och intäkter så att de involverade aktörerna blir nöjda och kan åtnjuta fördelarna. Detta är ett av huvudmålen för projektet.

Vem betalar för insatsen att leverera täckning?

I princip är det alltid slutanvändaren (den boende i detta fall) som betalar i slutändan. Frågan är om den finansiering som krävs kan rymmas i befintliga avgifter såsom abonnemang eller hyror/månadsavgifter, eller om det krävs en initial insats från den boende. Om den boende är villig att betala beror naturligtvis också på hur akut och hur stort behovet är.

Vem är mikrooperatören?

Mikrooperatören är den ansvariga aktören ”på plats” som förvaltar lokalinfrastruktur för trådlöst kommunikation. Mikrooperatören installerar om behövs den passiva infrastrukturen samt förvaltar (själv eller via ombud) den aktiva trådlösa infrastrukturen inomhus. Mikrooperatören kan också äga och driva sitt eget mobila nät på det licensfria bandet 1800 MHz. 

Vilka krav har vi på mobiltäckning inomhus?

För att en lösning för mobiltäckning inomhus ska bli framgångsrik behöver följande uppfyllas:

  1. Lösningen ska vara kostnadseffektiv. Betalningsviljan är generellt sett relativt låg,
  2. De boende ska få röstsamtal och datatjänster via sina befintliga mobiler (och helst även befintliga abonnemang),
  3. Lösningen ska fungera för alla rikstäckande mobiloperatörer.

Än så länge finns ingen etablerad modell som tillfredsställer punkterna ovan till 100 %. Projektet prövar om en mikrooperatör kan uppfylla alla punkter ovan och om den gör det bättre än någon annan.

Undersöker projektet om det finns andra sätt att förbättra mobiltäckningen INOMHUS?

Ja. Projektet karakteriserar även radioegenskaper hos olika material och komponenter som används i byggnationer enligt gällande byggnormer, t ex i energifönster. Det är dock en lånsiktig insats och första resultat kan förväntas endast inom några år.  

Referenser

[1]  Post- och telestyrelsen (PTS), “Inomhustäckning - sammanställning av lösningar”, Rapportnummer PTS-ER-2015:12, ISSN 1650-9862, Maj 2015.

Events

Expertise Areas