Språkspalten ”The Language Column”
- The only Aperturen article in Swedish
Mera om apertur - och lite om aperturbländare
Sten Walles
Svenska OptikSällskapet
(www.svenskaoptiksallskapet.se)
I förra språkspalten nämnde jag vår språkvårdsgrupps diskussion av termerna apertur och bländare jämte kombinationer och sammansättningar med dessa termer. I slutet antydde jag att den här språkspalten närmare skulle ta upp termen apertur och dess semantik, det vill säga dess betydelse eller innebörd.
Låt oss börja med definitionen på apertur. Vi har kommit fram till att den bör lyda ’öppning som släpper igenom ljus i ett optiskt system’. Här inleds definitionen med det överordnade begreppet ’öppning’, som då är ett vidare begrepp än ’apertur’. Det betyder att det finns andra öppningar än de som släpper igenom ljus. I en optisk text där det redan är underförstått eller förklarat att ljus skall släppas igenom öppningen, bör man på svenska kunna använda termerna apertur och öppning som synonyma.
På liknande sätt tycks det vara i engelskan. Där kan såväl aperture som opening användas synonymt inom optiken, men opening är förstås ett överordnat begrepp. Och liksom i svenskan tillhör termen opening allmänspråket, medan termen aperture måste anses som teknisk. Exempelvis har jag sett en engelsk beskrivning av ögats optik, där ordet ’opening’ används för att beskriva ögats pupill. ”Next comes the pupil, the opening that lets light enter the eye and ultimately reach the retina.” står det där. För att tillmötesgå de lekmän som försöker förstå synsinnet tycks man på engelska här föredra det allmänspråkliga opening framför det mera tekniska aperture.
Aperturen kan i vissa fall betraktas som en storhet, sammansatt av mätetal och enhet. Sålunda talar man inom astronomin om ett teleskops apertur och anger den i något längdmått. Då syftar man på inträdesöppningens diameter hos teleskopobjektivet, som är en viktig karakteristisk storhet för ett teleskops prestanda. ”Det finns ett stort antal tillverkare av reflektorer för amatören, som erbjuder aperturer från 11 till 60 cm.” står det till exempel på en amatörastronomisk internetsida. Men man kan lika gärna använda storheten öppning: ”Newtonteleskop med 114 mm öppning och 900 mm brännvidd är en klassiker för nybörjare.” står det på en annan internetsida. Likadant är det på engelska: ”The KAO telescope has an opening (aperture) of 36 inches.” står det på en engelsk internetsida. Som vi ser störs inte fackmännen av att enheten för öppningen i princip borde vara ett ytmått. De anger i stället enheten för det karakteristiska längdmåttet, som i dessa tillämpningar är öppningens diameter.
Genom att sätta ett visst, relevant adjektiv framför termen får man en annan typ av storhet: numerisk apertur, på engelska numerical aperture. Här är det visserligen också fråga om en öppning som släpper igenom ljus, men begreppet är ändå annorlunda – det är anpassat till situationen i ett mikroskop. I vår ordlista finner vi en strikt formelmässig definition av numerisk apertur: ’sinus för halva vinkeln på en kon av ljusstrålar från eller till en öppning multiplicerad med brytningsindex i ljuskonens medium’. Som vi förstår av definitionen är storheten numerisk apertur just rent numerisk, till skillnad från storheten apertur i ett teleskop. Begreppet numerisk apertur är viktigt inom mikroskopin, där det även bestämmer upplösningsförmågan. Inom fiberoptiken bestäms den numeriska aperturen hos ett genom fibern passerande strålknippe av gränsvinkeln för totalreflexion av ljus inne i fibern.
Till sist kan vi sätta samman de två termer vi talade om i förra språkspalten och skapa termen aperturbländare. Den definierar vi som ’bländare som bestämmer ett avbildande optiskt systems ljusstyrka’. Genom att i definitionen använda ordet ’ljusstyrka’ framhåller vi aperturens innebörd av ’öppning som bestämmer den mängd av ljus som släpps igenom i det optiska systemet’.